tack gode gud för att träningsvärken börjar släppa. idag har jag faktiskt inga problem alls med att sätta mig ner. men värre är det när jag ska upp.. :c haha!
Fadila sa att jag inte borde tala högt om att jag har träningsvärk. "Är man någons idol ska man inte erkänna att man har träningsvärk.." men vafan alla kan väl ha träningsvärk. eller? och för den delen så tror jag inte att jag är någons idol. iallafall inte än :)
Vi har snackat en del i skolan om vad det innebär att vara någons idol. och vad en idol är.. en idol, anser jag, är någon man ser upp till.. någon man beundrar.. och kanske vill vara som. det behöver inte vara någon stor och berömd person. ofta ser dom yngre i klubben eller föreningen upp till dom äldre. småsyskonen ser upp till sina storasyskon.

jag kommer ihåg när jag började spela fotboll i skäve.. det var en vinter för tre år sen. jag var nervös. jag visste att alla skulle vara äldre än mig och säkert mycket bättre. när jag kom till första träningen hälsade en söt brunhårig tjej mig välkommen, och presenterade sig. hon hette Emma och var lagkapten. Tränaren delade in oss i fyra lag och vi spelade smålagsspel. Alla var duktiga men två spelare var extra duktiga. dom spelade ihop, som att dom alltid spelat ihop, visste precis vad dom skulle göra, fintade här, passade där. mål efter mål efter mål.. Det var den söta tjejen som hade presenterat sig som Emma innan träningen började och en blond tjej. Efter en stund förstog jag att den blonda tjejen hette Jenny. Dom andra ropade Jenny när hon hade bollen.. Jag ville också bli så bra. så bra som Emma och Jenny.
Idag är vi bästa vänner och det har vi varit sen den vintern för tre år sedan. Jag ser fortfarande upp till dom och dom har lärt mig mycket. Mycket som jag inte bara har nytta av på fotbollsplanen..